lisadelin

När man har en hund på besök, händer det alltid något, först tuggar hon söder Knuts radio, det fattas en liten bit som vi ängslas över att den kan fastna i tarmarna. Det tog några dagar efter det innan vi kände oss lugna.

Vi har vilket jag trodde har en säker inhängnad plats där hon kunde springa lös utan oro, men kommer det en hare finns inget som hindrar en jagande hund. Cosmo gav sig iväg i fart som inte liknar något. Det var omöjligt att hänga med.

Turligt nog hade jag satt på henne selen med telefonnummer, så efter en enligt mig ganska lång stund ringde telefonen och en vänlig person undrade om jag ägde en svart hund, hon fanns i Färjestaden. Jag tog cykeln och ilade dit för att hämta henne.

Hon var inte ett dugg ånger köpt utan viftade glatt på svansen. Damen som hade mött henne tyckte hon verkligen var en fin och snäll hund, just då hade jag lite svårt att hålla med.

sedan cyklade jag hem med henne, det gick riktigt bra, jag var så imponerad över att hon sprang så fint bredvid cykeln.

Skärtorsdagen kom ett par påskkärringar som hade små söta kycklingar med sig, en tappades på golvet och nu är den i magen på Cosmo.

På långfredag åkte vi till alvaret vid Vickleby , det var lite för blött i Knuts och min smak, men Cosmo tyckte det var helt ok.