Dramatik på Ölandsbron med lyckligt slut


Tobias och Emma var en tur över till Öland i söndags. På hemvägen fick Ebba Wilmas ring i halsen.

Det var ju helt otroligt. Wilma hade sin ring på sig och Emma såg att hon hade den på sig hela tiden. Wilma var aldrig i närheten av Ebba på hela tiden.

Sedan sattes Ebba i hennes bilstol och började färden hemåt.

Vid ett tillfälle så kastade Meja sin mössa fram till Emma för att skoja, Wilma hängde på och gjorde likadant. Emma tog deras mössor å kastade tillbaka dem igen. Så gjorde de det en gång. Ebba hade vaknat å skrek lite, började väl bli hungrig. Emma såg att hon började bete sig konstigt, andades konstigt och tappade andan hela tiden.

Emma kände ju förstås att de MÅSTE stanna, MÅSTE ta upp Ebba.

Tråkigt nog var de på bron, men inte i backen eller så men det var ju inte jättekul att stanna på bron, men det fanns inget annat att göra.

Satte på varningsblinkers och tog upp Ebba, handlade instinktivt. De var lugna hela tiden för kaos och stress gör inte saken bättre utan bara tvärtom.

Är stark när man måste. Hon andades inte, drog lite efter andan ibland men inga hela tag på något vis rosslade, småkräktes, kom upp slem och så kom ringen.

Emma trodde inte sina ögon och kunde inte för sitt liv begripa hur den hade hamnat där.

Wilma hade ju inte varit i närheten av henne. Så kom polisen mitt i allt. Emma koncentrerade sig på Ebba så Tobias fick pratade med dem. De tyckte väl mest att de stod lite olämpligt men det visste de ju redan.

Polisen förstod ju förstås att de var tvungna att stanna. De var bara rädda att någon skulle braka in i bilen bakifrån. Polisen stod sedan bakom bilen med blåljusen på tills familjen kunde köra igen. Så det var ju jättebra, behövde ju inte känna någon stress att behöva ge sig iväg.

Hur ringen hade faret genom hela bilen och in i Ebbas mun var svårt att förstå, men det visade sig att ringen låg på Wilmas mössa och då förstod Tobias och Emma hur det hela hade gått till eftersom barnen lekte och kastade sina mössor.

Slutet gott allting gott!

Klart de var skakiga efteråt och Ebba fick många extra kramar förstås, men hon har inte tagit någon skada utan är pigg å glad precis som vanligt.

Detta är en fantastisk historia med ett mycket lyckligt slut.

Allt kan hända och man kan bara försöka att var uppmärksam, vilket Emma verkligen var och via ett lugnt handlande klarade situation så bra.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0