lisadelin

Så var jag framme vid min pensionsavgång. Det har varit mycket att tänka på, har försökt förmedla det som känns viktigt till min efterträdare men det är väl alltid något jag glömt.

Det har varit en inte alltför rolig sista tid på arbetet, men det tänker jag inte kommentera utan försöka glömma så snart som möjligt.

Jag kommer att sakna mina arbetskamrater alldeles otroligt. Jag har ambitionen att hålla kontakt, hoppas att det håller.  Det är så tråkigt att man aldrig ska få träffa dem mera, prata och diskutera framtiden. Jag hoppas att det ska kännas bra när jag tittar in, framför allt att det finns tid att prata. Ska försöka ta tillfällen när det är kaffepaus, inte så mycket för kaffet utan mer att det är en paus i jobbet för de som arbetar!!

Kvällen före min sista arbetsdag var det ordnat en avslutningsfest för mig.

Det började med en rundvandring på Kalmar konstmuseum som är alldeles nybyggt.

Jag har inte varit på konstmuseet ännu så det var mycket trevlig.

Vi hade en bra guide som pratade så intressant om det konstverka som fanns på väggarna.

                                  
Alla följde intresserade det som berättades och visades

Efter det blev det mat på byttan, en läcker buffé.


Anette och Bosse


Jane och Johanna

Birger och Mats-Peter


Mårte och Ingegerd


Urban och Monika

        

Christina                            Marita                              Björn

   
                  

När maten var uppäten tog Ingegerd över och lämnade dels ett diplom samt en medalj. Hon hade även taget fram en journal med allt som hänt under de år jag jobbat.

Det var jätte kul, hon är verkligen påhittig.


Här lämnar Ingerd över diplomet och läser upp hur månda VD ar som funnits under mina arbetsår.



Birger lämnar över presenten från arbetskamraterna och Previa

Sedan fick jag ett otroligt fint halsband i silver av mina arbetskamrater och Previa. Jag blev mycket glad och kommer att få mycket glädje av detta smycke eftersom det framförallt är halssmycke jag använder.

Här syns både min medalj och mitt fina halssmycke

Tillsist tog vi en promenad och därefter skjutsade Ingegerd hem mig  till Öland eftrer en trevlig avslutningsfest

Inte ofta jag gör någon birdie. Tror att det handlar om en a två gånger under hela min golf karriär. Men idag hände det. Rundan hade gått ganska bra, så var vi framme vid sista hålet som är ett par 3 hål. Låg på green efter utslaget, ganska långt från hålet, så säker kände jag mig inte. Men jag  pratade snällt med bollen och tyckte det skulle vara kul att få göra ett bra resultat på sista hålet. Bollen tyckte även det samma och rullande snällt ner i hålet och jag fick min birdie.

Vecka 31 Röda Korset, midsommar och bil nummer 016.

Haft många funderingar vad jag ska ägna mig åt som pensionär. Har varit i kontakt med Röda Korset eftersom jag tycker det verkar vara en seriös organisation.

Var på min första "anställningsintervju" i onsdag. Min tanke är att jag ska besöka fängelset och häktet. Det finns en grupp som gör det en gång i veckan. Det var intressant att diskutera detta och jag blev godkänd.

Nu börjar besöken inte förrän i augusti viket passar mig utmärkt. Sen får jag se om det är fler aktiviteter som kan bli aktuellt. Det känns ok att inte engagera mig i alltför mycket till att börja med.

Så har jag kommit fram till bilnummer 016. Bilen såg jag på Ölandsleden.

013, 014, 015 kom nästa efter varandra när jag åkte mellan Skogsby och Lundegård den 15 juni.

Midsommar
Midsommarafton firade vi som vanligt tillsammans med Arne och Githa i Tveta. Började med Sill lunch med nubbe och snapsvisor. Nya för året som jag draget ut från nätet. Kort kärnfriska sådana om man nu kan säga så om nubbevisor.

Så cyklade vi till Algutsrum som också blivit en ny tradition. Trevligt med fin midsommarstång, dansuppvisning av Alvargrimmans folkdanslag som uppträde kl. 14.00.

Det var mycket folk, mycket fler än förra året.

Sedan var det dans runt midsommarstången.

När vi tittat på detta och kände oss nöjda cyklade vi hemåt, även som förra året regnade det under hemfärden. Alla traditioner följs.

Efter lite titt på kort och prat var det dags för grillning. I år användes grillen som Mike tillverkat. Hade det varit lite skönare ute hade vi nog kunnat göra som det är tänkt, stå vid grillen och en drink samtidigt som grillningen pågår. Arne och Knut tog sig naturligtvis ett glas i samband med grill jobbet.

Githa och jag dukade undertiden. Det smakade som vanligt gott.

  Här fixar Githa med diksken i nya diskmatskine       medan Knut studerar
       
Sedan var det inte möjligt att undvika fotbollen, det var en otrolig match. Lyssnade på sista kvarten i radion då allt hände. Se nedan artikel som är saxad från Aftonbladet

Dramat - straff för straff

Inte ens ett ledningsmål i sista förlängningsminuten kunde skilja Kroatien och Turkiet åt. Det krävdes straffar innan osannolika Turkiet kunde jubla över en semifinalplats. Här har ni dramat straff för straff.

Luka Modric kliver fram först för Kroatien. Den lille store liraren som satte en straff mitt i mål mot Österrike skjuter nu utanför och det är fördel Turkiet.

0-0

Arda Turan får chansen och tar den. Han skjuter hårt under armarna på Pletikosa som är på bollen, men inte kan hålla den.

0-1

Darijo Srna har press på sig nu, men här hur säker som helst när han lurar Rustu åt fel håll och sätter den hårt till vänster om målvakten.

1-1

Semih blev stor hjälte när han kvitterade och den känslan behåller han när han lurar Pletikosa till vänster och skjuter själv till höger.

1-2

Ivan Rakitic är bara 20 år gammal och det märks kanske när han skjuter utanför. Rustu åt rätt håll, men behöver inte rädda och Turkiet har jätteläge.

1-2

Hamit Altintop får det tveksamma nöjet att göra 3-1 och han gör det. Nu talar allt för Turkiet som verkar ostoppbara.

1-3

Mladen Petric måste sätta den och det vet han när han går fram och känner sig på pulsen likt Davor Suker, men till skillnad från den gamle skyttekungen gör han inte mål. Rüstü går åt rätt håll och räddar. Turkiet till semifinal.

1-3

Daniel Sjöberg

Denna helg har jag varit och tittat på SM i agility.

Emma var funktionär på lördagen och Tobias hade då hand om barnen. Det gick ju bra, men det är väl så men papporna att de inte har rutinen så det är väl inte alltid så lätt . Men allt gick bra.

Vi gick och tiltade på tävlingarna och det var verkligen roligt att se hur duktiga hundarna är men det beror säker mycket på hundförarna om det ska lyckas.

Stilstudie på en duktig hund

Jag var där både lördag och söndagen.

På söndagen var det final tävlingar och det var jätte roligt.

Innan vi gick upp till tävlingsplatsen rastade Tobias alla fyra hundarna. Wilma hjälpte honom till att börja med Lisa.

Sedan tittade vi på de olika tävlingarna se nedan vad Agility är, en beskrivning från Svenska brukshud klubben

- Agility är en relativt ny och fartfylld tävlingsgren inom Svenska Brukshundklubben. Agility handlar om att på kortast möjliga tid och utan fel eller vägringar ta sig igenom en hinderbana. Sporten visades första gången vid en stor hundutställning i England år 1978. I mitten av 1980-talen introducerades agility i Sverige, och sedan 1987 är det en officiell hundsport med bl.a. Svenska Mästerskap och championat.

I agility kan man tävla både individuellt och i lag. Tävlingarna är öppna för alla hundar över 18 månaders ålder. Agility är en modern och publikfriande tävlingsform. Det går fort mellan slalompinnar, på vippbrädor, genom tunnlar och över hinder. Oftast är hunden lika förtjust som publiken, och förhoppningsvis hinner även föraren med i de snabba turerna.

Agility är roligt för alla, och när det är som bäst är det också en uppvisning i avancerad lydnadsdressyr. Agility bygger på ett gott samarbete mellan hund och förare. Ofta läggs mycket arbete på att motivera hunden för att nå en positiv och glad lydnad. I agility får man ofta motivationen gratis genom att hunden arbetar fritt och mot nya, spännande utmaningar. Dressyrarbetet handlar här om att balansera explosivitet, fart och precision. Agility är ett bra sätt att få god kontakt med sin hund, och förare och hund har roligt tillsammans.

Kurser i agility anordnas vid de flesta av landets brukshundklubbar och även vid ras- och specialklubbar. För att gå kurs bör hunden vara minst ett år gammal och ha vuxit färdigt. Hunden bör ha en god grundlydnad innan den går på agilitykurs.

Jenny Damm följ länken finns mer att läsa om henne. Vinnaren i storhundklassen

Det var roligt eftersom en kompis till Emma van i klassen för stora hundar. Hon hade tydligen vunnit en hel del tävlingar men saknade ett SM vilket måsta ha varit roligt för henne att vinna även detta.

Det var en trevlig helg, roligt att se dessa duktiga hundar samtidigt få umgås med barnbarnen.

Nu börjar det vara sista gången för vissa aktiviteter för min del. Denna gång handlade det om det fackliga arbetet.

Tänk så mycket kul vi haft genom åren, sedan är väl inte det fackliga arbetet särskilt tacksamt. Hur mycket jobb vi lägger ner och på många sätt påverkar vår status i företaget så är det ju lönen som gäller i slutänden. Där lyckas vi ju inte så bra som vi önskar. Trots att ledningen säger att vi är viktiga så är man ändå inte givmild mot oss och ger oss den lön vi är värda.

Hoppas att det så småningom går upp ett ljus att utan företagssköterskorna får inte övrig personal så mycket att göra.

Nog om detta. Sista träffen för min del blev även en träff med vår värdavdelning  Avdelning Södermanland.

Vi åkte till en kursgård se nedanstående länk.
Sandviks gård

Ett trevligt ställe med god mat och vackra omgivningar.

Vi jobbade på bra med utbildning, förhandlingsteknik och så hade vi i Previa klubben styrelsemöte.

Vi tog oss en titt på omgivningen innan middagen, en av oss tog till och med en runda med joggingskorna.

Det blev en underbar god middag, tre rätter, jag kostade på mig ett glas rött vin till huvudrätten.

Det blir inte så sent när vi har våra träffar och det är ganska skönt eftersom jag vaknade klockan 5 för att hinna upp till Sandviksgården i någorlunda god tid.

Det visade sig att en skogbrand härjade i närheten. Flera av oss vaknade på natten och kände brandrök. Själv tittade jag ut och så inget utan jag gick och lade mig igen. Några av oss tog en runda runt husen för att se så inte elden var alltför nära.  Så var inte fallet och på morgonen hade man elden under kontroll, men det var mycket som brunnit upp.

Efter en intressant föreläsning om säkerheten i vården, var det dag att återvända hemåt.

Jag fick åka med Margot till Norrköping där jag sedan skulle ta tåget hem.

Allt gick bra men efter Nässjö fick tåget gå långsamt pga. något jag inte vet och mellan Alvesta och Kalmar fick vi åka buss för ett träd hade blåst över spåren.

Jag kom hem en halvtimme snare än beräknat så Knut fick komma och hämta mig i Kaslmar eftersom sista bussen till Öland hade gått.

Tyvärr hade jag glömt kameran så några bilder från dessa dagar har jag inte.

Veckan som gått har varit ganska hård, trots att det går på sluttampen på mitt yrkesverksamma liv så är det ännu inte slut.

Det var inte det som tog musten ur mig utan mer  att jag på tisdagskvällen gick/lunkade Linnea lunken i Nybro, sedan tog bussen 404 från Kalmar till Färjestaden, fick jag gå hem eftersom Knut var i Växjö.

Problemet var att jag drack för lite vatten så dagen efter var jag trött, åkte tidigt till Mönsterås.

På kvällen kände jag mig helt slut och hade symtom som jag får när jag överansträngt mig.

Det tog till torsdag lunch innan jag återhämtade mig.

I dag på nationaldagen har vi för andra året i rad firat tillsammans med Torslunda hembygdsförening.

Man inleder med att sjunga nationalsången sedan kom Ölands manskör och sjöng en hel del trevliga sommarsånger.

Samtidigt serverades kaffe med dopp.



Här sitter alla åskådarna och njuter i solen. Det kom mer folk än väntat.

Så talade Barometerns journalist som bevakar Öland om Sverige är fanatisk.

Som avslutning sjöngs Ölandssången, det är det svåraste sång jag vet. Nedan texten som kanske inte är så konstig men melodin är svår.

"Här är fagra sommarlandet,
Vindarnas och solens Ö
Här är karga vinterlandet,
stormarnas och fåkens Ö
Näktergalens gröna lunder
Alvargrimmans öde hed
Öland tusen blommors under
Hembygd tag vår sång och ed

Vita kyrkor tysta gårdar
ligga spridda på din grund
stilla talar minnets vårdar
likt ett sus i helig lund
tusenårig saga spinner
än på döde mäns bedrift
och i lunden än man finner
glömda fäders skumma grift

Mjukt du stiger upp ur havet
vindomsusad sångens ö
Är ditt öde än begravet
mogna skall det ur sitt frö
Starka armar skola viga
All sin kraft åt dig vår mor
och din framtid ljust skall stiga
ur vår kärlek, öm och stor"

Efter firande i Hembygdsgården gick vi hem för en skön vila i på vår egen gård.

Först detta angående bilnummer . JAG HAR VÄNTAT PÅ 010 HUR LÄNGE SOM HELST, men i fredags när vi åkte in till Kalmar strax före klockan 06:00 kom bilen med rätt nummerplåt. Sedan träffade jag på 011 i Jönköping och idag söndag kom bilen med 012 mot oss mellan Nybro och Kalmar.

Så tillbaka till personaldagen. Vi starta från Kalmar klockan 6:00 och åkte mot Jönköping. Hämtad upp Björn och Jane på vägen.

Väl framme i Jönköping fick vi kaffe och smörgås, mycket efterlängtat. Det smakade jättegott. Vi kom sist, men hann ändå väl med rundvandringen på Previas nya lokaler i Jönköping.

De hade en otrolig utsikt över Munksjön.

Efter denna rundvandring for vi vidare till Gränna och där vi sedan tog färja över till Visingsö.

Visingsö Hamn


Där på Visingsö stod ett antal hästar och väntade på oss och så fick vi åka något som heter remmalag.

Via bifog länk finns mer att läsa. Remmalag



Hästarna var väldresserad och kunde säker vägen utan problem. Vår guide satt bakåt vänd och informerade om det vi åkte förbi.

Sedan fick vi lunch och fria aktiviteter.

Här ägnar Urban och jag åt fria aktiviteter som handlar om en kopp kaffe.

Sedan vi samlades vi till information  och vi fsk hade utbildning av en dietist som jag tyckte hade ett mycket bra förhållningssätt till kosten. Det gillade jag.

Innan vi bjöds på tre rätters menyn fick information av en "riktig greve Brahe" som berättade om Visingsö och dess historia.

När det var dag att återvända tog de flesta en promenad till hamnen eftersom vi ätit så gott behövde vi röra på oss.

Här solnedgång över Vättern

Jag åkte med Växjö bussen eftersom jag skulle till Tävelsås. Hade tur att Stefan som bor i Ingelstad åkte förbi Tävelsås så jag kom ända fram.

På Lördagen efter Carolines pankakor åkte vi till Växjö för att titta på Maria som dansade Streetdance. En dans som jag inte kände till. Hon har verkligen rytmen i kroppen.

Det var många dansare och en trevlig föreställning.

Maria syns på bilden, står nästan i mitten. Bilderna på dansen blev för mörka tyvärr.


På kvällen grillade vi och Knut fick som vanligt sköta grillen. Hans var inte hemma eftersom han sprang Stockholm maraton.